Vad är Trichotillomani?
Trichotillomani (tricho=hår tillo=rycka), förkortas till TTM eller Trich, och är ett slags tvångssyndrom som innebär att en person medvetet eller omedvetet av olika orsaker rycker ut enstaka eller flera hårstrån från huvudet, ögonbrynen, ögonfransarna, pubis eller andra områden. Individen upplever oftast en intensiv lust att dra bort hårstrån, med en stigande spänning före och en känslaavbefrielse efteråt. Störningen är en så kallad Impulse Control Disorder (ICD), vilket på svenska blir impulskontrollstörning. Termen trichotillomani myntades 1889 av en fransk hudläkare vid namn Hallopeu. Trots namnet är det egentligen ingen mani utan en sjukdom. Sjukdomen påminner om självskadebeteenden. Smärtan frisätter signalsubstanser som stimulerar belöningscentrum i hjärnan och är därför ångestdämpande och/eller lugnande. Impulsiva och kompulsiva störningar kan ses som ett spektrum.
I den ena änden av spektrumet finns tillstånd med huvudsakligen kompulsiva (Compulsive i OCD) drag. Dessa patienter söker för olika tvångssyndrom, anorexi, hypokondri och liknande störningar. I den andra änden av spektrumet finns en hög av mer tvångs-impulsiva störningar, inkluderande borderline eller impulsiva personlighetsstörningar, sexuella kompulsioner och spelmani. I mitten av spektrumet finns Tourettes syndrom, trichotillomani, hetsätning, tvångsmässigt köpande och kleptomani. Man tror att cirka 3-5 procent av jordens befolkning lider av sjukdomen. Vad gäller könsskillnader har en betydligt högre förekomst bland kvinnor än bland män rapporterats.
Trichotillomani kan i sin tur leda till ytterligare konsekvenser såsom social fobi, depression och ångest, vilket i sin tur kan leda till missbruk, självdestruktivitet med mera. Till följd av frekvent ryckande av hår uppstår fläckvis skallighet, lokal irritation/lokala hudinfektioner inklusive ögonproblem. Kliniska rapporter visar att det finns samband mellan ADHD och trichotillomani.
Ny forskning har också visat att orsaken till att trichotillomani uppstår kan ha genetisk grund. Forskare vid Duke University säger sig ha identifierat en genmutation som kan ligga bakom sjukdomen. Andra källor visar att det kan vara att serotonin-halten i hjärnan är rubbad. Dessutom kan det utlösas av traumatiska händelser som en stresslösande (o)vana. Kan även utlösas av depressioner och mycket mental/social stress.
Trichotillomani har länge ansetts vara svårt att bota men senare forskning börjar ge en ljusare bild. Den mest använda behandlingsmetoden för trichotillomani är idag kognitiv beteendeterapi, KBT, men SSRI-preparat sägs också hjälpa. Ofta används dessa i kombination med varandra. Vissa väljer istället att försöka behandla sig själva genom att t.ex. raka sig på det utsatta stället eller slänga eventuella hjälpverktyg. (Från Wikipedia och Svenska OCD-förbundets kunskapsblad om trichotillomani (som finns i webbshopen).